Äntligen, äntligen visar sig solen från en klarblå himmel.
Inte blåser de speciellt mycke heller!
03.52 slog sonen upp ögonen, då hade jag sovit lite drygt en timme.
De vankades nämligen utflykt för barnen idag så han var redo redan då.
Som tur va så lyckades jag få honom att lägga sig och vila iaf 2 timmar till, men jag somnade aldrig om.
A väckte jag 06.20 för att ge henne åksjuketabletten men sen somnade hon om och sov till 7.45
Ljuvliga dotter!
Gick med barnen till kyrkan där bussen skulle plocka upp alla barn och dagmammor, S blev lite ledsen och ville kramas en stund, A satte sig längst fram med mormor och en kräkpåse redo och vinkade så glatt!
Hoppas dom får en toppendag!
Själv så ska jag lägga mig i hammocken och försöka sova en timme eller två.
Funderade på stan i em, men just nu känns de inte som jag orkar de.
Har massor att göra i em, så jag ska nog spara mina krafter till de.
1 kommentar:
Ja nog har det hännt saker alltid. :) 7år är mycket lååång tid. :) Jag skrev just till thomas och påminde honom att på studenten behöver man inte sköta sig. han tyckte att det lät bra. :)
Skicka en kommentar