Vi har definitivt för lite tid tillsammans.
Under de 15 min M va hemma innan han gick upp med barnen för att natta dom så försökte vi prata lite om planerna inför hösten samtidigt som M gjorde välling och bytte om, jag plockade undan leksaker och annat samt fixade iordning A för sängen.
Mitt i allt stod S och skrek att vi bara babblade och att han väntat på vällingen minst en halvtimme.
Är de då konstigt att vi helt missuppfattade varann och nu sitter på varsin våning lite halvförvirrade?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar