lördag 25 april 2009

Så sant som de va sagt.


De är precis så som min kära vän sa.

De är inte bara saknaden av vad som skulle varit som gör ont. För det kommer altid fattas en.
Men jag hade även för varje dag byggt upp förväntningar, förhoppningar, drömmar, planer m.m som nu gått i krasch.

Värst är nog att allt jag hoppades på skulle gå i lås försvann på ett par sekunder.

Nu måste jag fortsätta genomlida helvetet. Kanske måste jag hitta en annan lösning på detta..?

Inga kommentarer: